Idag är det 23 december 2013. Imorgon är det julafton och om drygt en vecka är det ett nytt år. Vad ska man säga om det? Att det är ungefär noll julkänsla? Att det har varit ett år som man gärna hade varit utan? Att denna julen kommer, både förhoppningsvis och troligtvis, bli mycket trevligare än den förra? Att TT fortfarande är en svart liten råtta, även om han blir allt vitare runt munnen? Att det är sista julen som man kan ta det någorlunda lugnt? Alla dessa påståenden stämmer. Låt oss roa oss lite och spalta upp det från början.
- Noll julkänsla?
Ja, imorgon är det alltså julafton. Känns det så? Näää… idag har det förvisso varit ganska fint väder, om än väldigt blåsigt, men i övrigt har det mest varit regn och rusk på sistone. Senaste snön (den andra för den här så kallade vintern) var för drygt två veckor sedan och varade blott ett dygn, typ. Nä, mycket till snö har det då inte varit. Julkänslan… vart tog den vägen? Jag kommer ihåg att jag redan för tiotalet år sedan började känna att julaftnarna inte var något speciellt roligt längre. Minns det tydligt, att den roliga känslan helt var som bortblåst. Tidigare önskade man sig saker inför jul och såg fram emot högtiden. Ju längre åren gick, desto mindre kul blev det dock. Det är nog så det är, man växer ifrån julkänslan. I alla fall var det så för mig. Fast den lär väl komma tillbaka när man själv får barn framöver. Förhoppningsvis. - Det här året alltså…
Det gångna året har innehållit väldigt mycket olika saker. Det är nog bland det mest upplevelserika åren jag har upplevt, på gott och ont. Det började med mycket besvär men verkar, om allt vill sig väl, sluta med att ”allt är som vanligt”. Har mått dåligt som aldrig förr och är i skrivande stund väldigt fascinerad över att det faktiskt har blivit så otroligt mycket bättre. Från att varje dag, med några dagar hit och dit som undantag, må kasst till att ha kommit över det (som det känns nu)… ja, det är ingen dålig känsla. Det är just de sista veckorna, kanske månanden, som det verkligen har börjat vända uppåt igen. Det känns lite som att allt har ”satt sig” igen, från att ha varit löst och svårt att få grepp om. Fast mitt påstående från i inledningen, att jag gärna hade varit utan det? Nja, kanske inte. Har väl ändå lärt mig mycket om mig själv. Har insett hur nära kanten till att må o-bra som man ändå är. Allt är ju så klart inte som vanligt förresten, livet är inte statiskt utan dynamiskt. Även om man inte vill det så förändras saker och ting ständigt. Hur man tänker kring saker och ting, varför man tänker det och så vidare. Människor i sin närhet förändras också hela tiden, fastän man själv kanske inte märker det alltid. Som jag skrev, så har det hänt en massa detta året… - Roligare jul detta året än förra
Som jag redan har varit inne på så kommer antagligen (ta i trä) den här julen att bli mycket trevligare. Förra året var jag ändå ledig i elva dagar i rad, men det blev aldrig riktigt… bra.
Mer än så kom jag aldrig den 23 december. Men vad gör väl det? Ett nytt år och nya utmaningar väntar…
